Stödstrumpor har vi alla troligtvis hört talas om. Många associerar nog dessa trumpor till äldre damer som vill motverka blodproppar eller liknande. Dock ordineras de av läkare och annan sjukvårdspersonal till människor i alla åldrar med olika krämpor.

Stödstrumpor, som egentligen heter kompressionsstrumpor, eller antitrombosstrumpor, är rätt och slätt strumpor som antingen används i förebyggande syfte eller som behandling av vissa specifika sjukdomar eller krämpor. Stödstrumpor är konstruerade mycket finurligt på så sätt att de stramar åt i vristen och lämnar gradvis minskat tryck ju längre upp de kommer. Detta av den mycket enkla anledningen  att blodet ska flöda bättre längs benen. Det naturliga är ju att blodets återflöde sker genom venerna med hjälp av muskelpumparna i vadmusklerna. Om en person dock har varit inaktiv en längre period, alltså inte rört på sig av någon anledning, försämras blodets återflöde och risken för blodpropp är då överhängande. Likaså före, under och efter operation är blodets återflöde försämrat. Med andra ord kan vem som helst få ökad risk för blodpropp och därmed är stödstrumpor ett optimalt redskap och hjälpmedel.

Så fungerar stödstrumpor

Stödstrumpor fungerar på så sätt att de stimulerar vadmuskelpumpens arbete i benet genom att utsätta benen och vaderna för tryck. Dessutom är deras uppgift att öka det venösa flödet för att därmed minska risken för svullnad i vävnaderna. Enkelt kan man beskriva stödstrumpor på så sätt att de ger ett tryck som medför att venernas diameter minskar vilket i sin tur ökar flödeshastigheten. Att utsätta en kroppsdel för tryck är inte helt riskfritt. Av den anledningen är det alltid bra att låta en sjukvårdskunnig person, läkare eller sjuksköterska, ge en bedömning av läget innan stödstrumpor används. Stödstrumpor, eller antitrombosstrumpor, är alltid utformade med ett inspektionshål på ovan- eller underdelen av foten. Anledningen till detta är att man enkelt ska kunna observera och övervaka cirkulationen i benet, foten och vaden.

Det finns dock ett alternativ till stödstrumpor. Detta alternativ är inte helt enkelt att utföra på egen hand, låt därmed alltid en sjukvårdskunnig person hjälpa dig. Alternativet till stödstrumpor är lindning med specialanpassade bindor. Dessa bindor är elastiska och bör lindas på korrekt sätt för att inte störa cirkulationen.

Stödstrumpor delas in i olika kompressionsklasser enligt europeisk standard. Stödstrumpor och dess kompressionsklasser uppdelas efter hur stort tryck den utsätter ankeln för och anges i mm Hg.

Klass I

Klass I stödstrumpor ger den lättaste kompressionen, alltså det minsta trycket som är 15-21 mm Hg. Dessa stödstrumpor används vid trötthetssymtom i benen, alltså liten svullnad, tidig venös insufficiens, mindre varicer utan ödem eller trombosprofylax i samband med operation.

Klass II

Klass II stödstrumpor är den mest vanliga av alla stödstrumpor. Dessa stödstrumpor ger normal kompression där trycket ligger på 23-32 mm Hg. De används vid svåra trötthetssymtom i benen, venösa bensår, kronisk venös insufficiens, efter operation av varicer, lymfödembehandling eller långtidsbehandling av trombos.

Klass III och IV

Klass III stödstrumpor ger ett tryck, eller kompression på 34-46 mm Hg och Klass IV stödstrumpor är den med mest tryck där kompressionen ligger på mer än 49 mm Hg. Dessa stödstrumpor används vid extremt svåra tillstånd och bör inte användas utan att någon läkarkunnig person tittat på just dina besvär.

Kommentarer inaktiverade.